Det måste bli svårare att strejka


Den svenska modellen är ett brett begrepp som används i olika sammanhang för att inge förtroende i en rad politiska frågor. Det är positivt, den svenska modellen är bra och kan gärna lånas som benämning för fler företeelser än den arbetsrättsliga.

Artikeln publicerades i VLT den 18 november 2017.

Sedan en tid tillbaka urholkas dock tilliten till modellen. Det handlar om modellens grundläggande förutsättningar; konfliktreglerna.

I samband med Liberalernas landsmöte som äger rum i dagarna i Västerås, hoppas vi därför att konfliktregler kommer att diskuteras. Att tilliten till den svenska modellen är hotad beror framförallt på olika kostsamma och provocerande strejker under de senaste åren.

Vi minns syndikalisternas långvariga aktion mot Berns i Stockholm där syndikalisterna utnyttjade en lucka i lagen som ger fackförbund möjlighet att använda strejkvapnet i rättstvister istället för förhandlings- och domstolsvägen. Ett tillvägagångssätt som kraftigt skadar tilliten till modellen.

I en rättsstat måste den som anser att någon brutit mot lagar eller avtal gå via domstol för att få sin sak prövad. Det finns inget rimligt skäl för att fackföreningar ska ha rätt att välja strejkvapnet istället för domstolsvägen i rättstvister.

Sedan över ett år tillbaka pågår en för Sverige mycket allvarlig konflikt i Göteborgs hamn. Sverige är ett export- och importberoende land. I princip all vår export och import går via våra hamnar varav cirka hälften av trafiken sker via Göteborgs hamn.

Precis som övriga hamnar i Sverige är Göteborgs hamn bundna av ett kollektivavtal. Vad är då problemet tänker vän av ordning eftersom den svenska modellen bygger på just kollektivavtal?

Tanken är enkel, fack och arbetsgivare möter varandra i förhandlingar med full stridsrätt allt i syfte att komma överens i ett kollektivavtal. Så länge kollektivavtalet gäller så har både fack och arbetsgivare fredsplikt.

Jo, problemet är att Hamnarbetarförbundet vägrat att teckna det för hamnarbete relevanta kollektivavtalet. Eftersom Hamnarbetarförbundet är kollektivavtalslösa har de ingen fredsplikt.

Det gör att de är fria att när som helst rikta stridsaktioner mot till exempel Göteborgs hamn för i praktiken vad som helst.Ingen fråga är för liten för att stänga hamnen. Det är upp till Hamnarbetarförbundet om hamnen ska vara öppen eller stängd. Att arbetsgivaren i hamnen är bunden av det för hamnarbete relevanta kollektivavtalet och tillämpar det på alla i hamnen, det vill säga även på Hamnarbetarförbundets medlemmar, spelar ingen roll.

Om den svenska modellen ska fungera och leverera så måste konfliktreglerna på arbetsmarknaden justeras. En arbetsgivare som är bunden av det för branschen mest representativa kollektivavtalet måste vara skyddad ifrån primära stridsåtgärder från fackförbund som organiserar arbetare inom aktuell bransch.

Det är inte rimligt att arbetsgivare som följer den svenska modellen, värnar kollektivavtalet och står upp för ordning och reda ska vara helt skyddslösa gentemot fackförbund som valt att stå utanför modellen. Glädjande nog har regeringen tagit intryck av ovan beskrivna händelser och tillsatt en utredning med uppdrag att se över konfliktreglerna. Gott så!

Problemet är att utredningstiden är satt till maj nästa år.En svårmotiverad lång utredningstid. Uppdraget är tydligt, utredredningsuppdraget är mycket begränsat. Det handlar endast om att lämna förslag på hur den svenska modellen och kollektivavtalet ska kunna skyddas bättre mot angrepp från fackförbund som har valt att stå utanför den svenska modellen.

Den långa utredningstiden innebär ett högt spel där förlusten för Sverige kommer att bli betydande. Så länge den idag öppna luckan i lagen finns kommer Göteborgs hamn inte fungera. Varje dag kostar det svenska konkurrenskraft och ytterst försämrad svensk välfärd. Det riktigt allvarliga är att om inte lagstiftningen kommer på plats snart så riskerar vi att dagens tillfälliga ordning där godset från Sverige skeppas ut i världen från hamnar framförallt i Polen, Danmark och Tyskland permanentas.

En miljömässig och ekonomisk katastrof.

Mattias Dahl, vd Transportföretagen

Joakim Ärlund, vd Sveriges Hamnar