Förslag om miljöbilar slår hårt mot flera grupper


Hantverkare, barnfamiljer och landsbygdsbor blir förlorare om regeringen går vidare med det bonus-malus-system som nu har presenterats. Det skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef för Transportföretagen, i en replik.

Debattartikeln publicerades på SvD den 5 september

Finansminister Magdalena Andersson presenterade tillsammans med finansmarknadsminister Per Bolund på SvD Debatt ett förslag till förändrat bonus-malus-system. Det innehåller intressanta och bra förändringar jämfört med tidigare förslag, bland annat att supermiljöbilspremien höjs. Men konstruktionen av malusdelen har så stora brister att förslaget kommer att sakna legitimitet och inte vara långsiktigt hållbart. Den slår på ett omotiverat sätt mot hantverkare, barnfamiljer och landsbygdsbor.

Det främsta är det orimliga i att klumpa ihop alla typer av fordon i ett och samma system utan att bry sig om vad de används till och vilket transportarbete de utför. De bilar som drar mer bränsle får sedan höga extraskatter (malus). Konsekvensen blir ett hårt slag mot alla budbilsföretag, hantverkare och familjer med flera barn. Alla lätta lastbilar av den typ som snickare och andra hantverkare använder är av naturliga skäl rymligare och tyngre än små personbilar eftersom verktyg och material ska få plats. Detta tolkas i regeringens förslag som att de är dåliga miljöval som ska bestraffas. Detta är en felaktig slutsats. De är bra fordon för det transportarbete de utför och att de är större än personbilar bör inte ligga till grund för extra beskattning.

Till exempel får en populär hantverksbil som VW Transporter en skattesmäll på cirka 16000 kronor de tre första åren jämfört med idag. Detta är orättvist mot yrkesgrupper som hantverkare och distributörer som behöver dessa fordon och leder också till färre jobb i dessa branscher.

Samma sak drabbar bilar anpassade för familjer med flera barn. De är rymligare och därmed tyngre vilket med regeringens malusförslag tolkas som att de är dåliga miljöval. Detta är fel då energiförbrukningen per person (vilket är det relevanta måttet) är lägre för dessa fordon än för mindre bilar. Att införa straffbeskattning (malus) på så kallade familjebussar och stora kombibilar är orättvist och orimligt mot familjer med flera barn. En familj med en populär modell som VW Sharan får till exempel en extraskatt på cirka 10000 kronor de tre första åren.

Om regeringen verkligen menar att större fordon med plats för flera passagerare är dåligt, hur ska vi då se på vanliga bussar i kollektivtrafiken?

På ett liknande sätt medför högst rimliga egenskaper hos en bil för många som bor på landsbygden extra skatter. En större kombibil med fyrhjulsdrift och högre markfrigång är för många ett välmotiverat val där extrabeskattning har en svag legitimitet.

Förslaget måste omarbetas så att relevanta bilar inom samma användningsområde jämförs när vad som är bättre eller sämre bilar ur miljösynpunkt bestäms. Bonusarna kan också finansieras ur det enorma skatteöverskott som dagens miljöskatter (bland annat koldioxidskatt och koldioxidbaserad fordonsskatt) på bilar ger. Dessa ger över 60 miljarder kronor varje år till statskassan och väginfrastrukturen kostar bara cirka 25 miljarder kronor, så bonusen är redan finansierad av befintliga miljöskatter. Den som väljer en bil med högre bränsleförbrukning får redan idag betala en av världens högsta koldioxidskatter. Det finns alltså redan en hög malus, så att Sverige ska införa ännu en malus är inte självklart. Det kanske är bonusen som bör vara i fokus!

Förslagets malusdel innebär ett omotiverat slag mot hantverkare, barnfamiljer och landsbygsbor och bör omarbetas.

Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen