Därför sänkte bolaget hastigheten på sina flyg


Den senaste tiden har flygets miljöpåverkan diskuterats livligt. Vad gör flygbolagen för att minska klimatpåverkan och hur ser de själva på sitt ansvar?

Artikeln finns publicerad på Svenska Dagbladet

På Arlanda står ett fransktillverkat Sud Aviation Caravelle. Planet, som numera är hänvisat till marken, användes av SAS under 60-talet och var ett av de första moderna jetflygplanen för civiltrafik. Caravelle var starten på en ny era där passagerare och frakt snabbt kunde färdas långa sträckor, men det hade också sina tillkortakommanden:

– Den första generationens jetflygplan från 1950-talet hade ”raka” jetmotorer och var oerhört bullriga. Den andra generationens jetflygplan introducerades under 1960-talet. De hade så kallade dubbelströmsmotorer som uppfattades som betydligt mindre bullersamma än första generationens jetplan. Deras utsläpp var också mindre, berättar Michael Sanz vid Svensk flyghistorisk förening.

Caravellen var en törstig maskin. Den tog cirka 80 passagerare och slukade i genomsnitt 4 000 liter fotogen per timme. Utvecklingen sprang därmed snabbt ifrån flygplanet:

– Motsvarande siffra för jetflygplanet DC-9-40 kring 1968, med kring 120 passagerare, var 3 800 liter per timme. Det ger en uppfattning om framstegen. I runda slängar innebar det per passagerare en tredjedel lägre bränsleförbrukning per timme vid fullsatta flygmaskiner, förklarar Michael Sanz.

Totalt har flyget minskat sina utsläpp per passagerarkilometer med 80 procent de senaste 50 åren.

DEN NYA GENERATIONENS FLYGPLAN

SAS lade nyligen en kompletterande beställning på 50 stycken Airbus 320neo utöver de 30 som redan är beställda. Det är den senaste generationens flygplan och de kommer att ersätta de Boeing 737 som SAS flotta till stor del består av:

– Det här flygplanet är någonstans mellan 15–18 procent mer bränsleeffektivt än de Boeing 737 som vi ersätter och bullernivån är dessutom lägre, berättar Lars Andersen Resare, hållbarhetschef hos flygbolaget SAS.

Han menar att de nya flygplanen hjälper SAS att bidra till FN:s uppsatta klimatmål:

–  Med våra nya flygplan kommer vi att sänka utsläppen både per passagerarkilometer men också totalt. Det är något som vi och miljörörelsen är eniga om att vi ska genomföra för att nå tvågradersmålet som sattes upp i Parisavtalet. Vi är rörande överens om att utsläppen ska ned.

Han berättar att SAS investering adresserar viktiga frågor som den senaste tidens debatt berört:

– Debatten handlar till stora delar om flygbranschens globala tillväxt. I det här fallet kommer SAS att växa i antalet erbjudna säten samtidigt som vi också minskar de totala utsläppen. Det är där investeringen kommer in i sitt sammanhang.

Flygbranschen följer utvecklingen både när det gäller elektrifieringen av flyget, något som ännu befinner sig tidigt i sin utveckling men är på stark frammarsch, och när det gäller användningen av biodrivmedel. De flygningar som SAS kommer att genomföra till Almedalsveckan i år drivs exempelvis helt av biobränslen.

Biodrivmedel bedöms vara en viktig del av flygets omställning och flera av flygbranschens aktörer gick tidigare under året, tillsammans med branschorganisationen Transportföretagen, ut med en uppmaning om att Sverige bör öka satsningen på att ta fram miljövänliga drivmedel för flyget.

INTE BARA TEKNIK

Novair är resebolaget Apollos flygbolag och deras flotta består av totalt två stycken flygplan av den senaste generationen:

– För oss är det självklart att vara med och bidra i miljöfrågan och att vara en del av en positiv utveckling, berättar Novairs vd Anders Fred.

Kan vi hitta bättre sätt att hantera effektiviteten i flygtrafikledningen kan vi spara 10 procent av bränslet

Novair medverkar, tillsammans med flygjättar som Lufthansa och Air France, i ett europeiskt projekt som undersöker möjligheten att effektivisera luftrummet i Europa: dels vilka rutter flygplanen använder och dels den kringliggande infrastrukturen i form av exempelvis flygledning. Fokus ligger bland annat på gröna inflygningar, där rutten in till landningsbanan kan göras kortare med hjälp av satellitnavigering. Det handlar även om att minska kötiden vid landningar:

– Typexemplet är Londons luftrum, där flygplanen som ska till Heathrow ofta får cirkla tio minuter eller mer innan de får landa. Det finns en ineffektivitet i dagens system som vi försöker hjälpa till att lösa. Idealt vore att stå kvar på Arlanda med motorerna avslagna för att sedan taxa ut i exakt rätt tid, nå Heathrow på rätt klockslag och då direkt kunna landa. Kan vi hitta bättre sätt att hantera effektiviteten i flygtrafikledningen kan vi spara 10 procent av bränslet bara på just det här.

Novair utbildar även piloterna i miljövänlig körning på samma sätt som åkeribranschen arbetar med sina förare:

– Under årens lopp har vi ändrat mycket kring hur vi flyger flygplanen och vi applicerar i dag vår version av ecodriving. Vi har exempelvis dragit ned på hastigheten. Man kan säga att istället för att köra 130 på en 110-väg kör vi i 95. På det viset sparar vi också på motorerna. Ju mindre vi sliter på dem desto mindre bränsle drar vi, säger Anders Fred. Han avslutar:

– Allting hänger ihop. Området är på det sättet komplext, men oavsett om vi har 400 flygplan eller ett enda är alla aktörer intresserade av samma sak, nämligen att bli mer energieffektiva. I det arbetet vill vi inte bara bidra, utan snarare leda i att driva utvecklingen framåt.