Debatt: Dags att överge flygskatten


I april är det ett år sedan flygskatten infördes, en skatt som på många sätt olyckligt hindrat utvecklingen och hållbarhetsarbetet i den svenska flygbranschen i den tid det behövs som mest.

Debattartikeln har publicerats i Aktuell Hållbarhet

Flyget har de senaste 50 åren sänkt sina utsläpp per passagerarkilometer med hela 80 procent. Det är fantastiska siffror som vi som arbetar med flyget är stolta över – men det betyder inte att vi är nöjda. Att flyget ska vara med och bidra till världens totalt sett minskade koldioxidutsläpp är lika självklart som att exempelvis industrin ska bidra. Flygskatten har tyvärr visat sig vara ett instrument som inte hjälper utvecklingen framåt.

Flygets miljöarbete har pågått kontinuerligt under lång tid. Motorerna blir bättre, flygplanens utformning bättre optimerad, de material som används blir lättare. Talar vi om flygandet i ett större perspektiv pågår arbetet med att se över hur effektivare rutter och inflygningar till flygplatser kan pressa ned utsläppen ytterligare.

Gemensamt för alla de många framsteg som flyget stått för när det gäller att minska sitt klimatavtryck, är att branschen själv har drivit denna utveckling. Ingen fråga tar i dag mer plats på flygbranschens agenda än just miljöfrågan. Gemensamt för alla satsningar är även att de kostar pengar att genomföra.

Tyvärr har flygskatten ingen positiv effekt på flygets miljöarbete, snarare tvärtom eftersom den tunnar ut flygbranschens redan små marginaler. Som en direkt konsekvens bromsas viktiga miljöåtgärder upp. Ett centralt problem med skatten är att den i sin nuvarande utformning inte ger några incitament till de som vill gå före i klimatarbetet. Om till exempel ett flygbolag köper in nya flygplan som är betydligt bränslesnålare, då ska detta givetvis premieras jämfört med om du kör äldre flygplan med högre utsläpp. Ett flygbolag som flyger på större andel biobränsle betalar lika mycket skatt som ett som inte har en droppe grönt bränsle i tankarna. Som skatten ser ut i dag ger den alltså inga incitament för uppgradering – den straffar resandet och inte utsläppen. Flygets förmåga att investera i ny teknik är helt avgörande för utvecklingen av grönare flyg och här är flygskatten kontraproduktiv.

När Fossilfritt Sverige överlämnade sin översyn kring hur flygets färdplan mot koldioxidneutralitet fortlöper, då var ett av budskapen att inrikesflyget i Sverige skulle kunna bli helt fossilfritt redan imorgon. Tekniken finns, det som behövs är biodrivmedel i tillräckliga mängder. Transportföretagen har i samma anda välkomnat utredningen som presenterades av regeringens särskilda utredare Maria Wetterstrand och som pekar på att stegvis inblandning av biodrivmedel kommer att minska flygets utsläpp. Men för att nå de högt uppställda målen måste vi få igång en inhemsk produktion av biobränsle. Där ser vi hittills inte mycket aktivitet från regeringens sida.

Vi måste också börja prata mycket mer om innovation, om hur Sverige skulle kunna inspirera en hel generation av nya ingenjörer genom att utveckla framtidens framdrivningssystem för flyget. Teknik som el- och hybridflyg ligger runt hörnet och vi ska inte tveka att accelerera utvecklingen. Samma sak är det med vätgasflyg, en teknik som i framtiden kanske kommer att i olika former implementeras. Poängen är densamma: vi måste snabba på utvecklingen av tekniken, som delvis redan finns. Sverige har alla möjligheter att bli världsledande. Detta lilla land som vi ändå är, i Europas utkanter, kan bli det föredöme som driver omställningen av hela flyget – inte bara nationellt utan globalt. Men då måste vi satsa rätt.

Om vi istället för att bara införa nya pålagor för flyget satsar på att ge flyget förutsättningar för att ställa om, om vi utnyttjar vår fantastiska infrastruktur för forskning, om vi mönstrar vår inhemska flygindustri med sin långa erfarenhet av att utveckla såväl flygplan som flygmotorer, och om vi utnyttjar vår skogsresurs för tillverkning av fossilfritt bränsle, då kommer Sverige att bli det land som andra ser upp till. En permanent världsutställning av rang.

Om vi istället för att motarbeta utvecklingen skapar en nationell handlingsplan för bibehållen konkurrenskraft, en färdplan för elektrifiering av inrikesflyget och om vi från statligt håll ger stöd åt forskning och produktion av biodrivmedel, då kommer vi också att från första parkett bevittna den flygrevolution som är i antågande.

Risken är annars att andra länder driver utvecklingen åt de håll som passar dem. Resultatet blir att Sverige varken blir ledande i hållbarhetsarbetet eller kan behålla den konkurrenskraft som ligger till grund för vår innovationsförmåga. Ett nödvändigt första steg i rätt riktning är att flygskatten i sin nuvarande form överges till förmån för satsningar som faktiskt gör skillnad.

Mattias Dahl, 
vd Transportföretagen
Fredrik Kämpfe, 
branschchef Transportföretagen, flygbranschen