EU-besked väcker stort frågetecken?


EU-kommissionen har idag den 8 november presenterat ett förslag på hur mycket utsläppen ska minska från nya personbilar och lätta lastbilar till år 2030.

Minskningen som inkluderar effekterna av energieffektivisering och elektrifiering föreslås bli 30 procent mellan åren 2021-2030. Därutöver har EU-kommissionens miljöutskott tidigare bedömt att biodrivmedelsandelen kan vara 9 procent år 2030. Förslagen ingår i de åtgärder kommissionen vidtar för att uppfylla EU:s åtaganden från Parismötet.

Men Sverige har som enda land ett mål att koldioxidutsläppen från trafiken ska minska 70 procent mellan 2010 och 2030. Hittills har utsläppen minskat 17 procent. Om Sverige följer den gemensamma EU-politiken till år 2030 och trafiken utvecklas i linje med Trafikverkets basprognos kommer utsläppen från vägtrafiken i Sverige att minska med ca 30 procent mellan åren 2010 och 2030. Gapet till det svenska målet om en minskning med 70 procent är alltså mycket stort.

Såväl bilmarknaden som biodrivmedelsmarknaden är gemensam inom EU. Det är därför förknippat med betydande samhällsekonomiska kostnader att föra en avvikande politik. Frågan är om den svenska politiken är rimlig när den avviker från EU:s på ett sådant markant sätt.

Det vore önskvärt om Sverige kunde nå sina djärva mål, men det är viktigt att ordentliga konsekvensanalyser görs. Vad blir till exempel drivmedelspriserna i Sverige om vi ska ha 50 procent biodrivmedelsandel (vilket det svenska målet förutsätter) om det bara finns 9 procent att tillgå i EU?

Vi måste betala så mycket att andra länder avstår från biodrivmedel och istället exporterar dessa till Sverige. Troligen krävs världens högsta drivmedelspriser. Är det lämpligt i ett av EU:s mest transportberoende länder?

Ulf Perbo, näringspolitisk chef, Transportföretagen

Läs mer här