Flygskatten drar isär Sverige utan önskad klimateffekt


På söndag träder den nya flygskatten i kraft. Det ska bli dyrare att flyga. Det kommer att påverka antalet flygrutter, vilket slår särskilt hårt i ett land som är så vidsträckt som Sverige och vars välstånd i stor grad bygger på handel och export.

Artikeln publicerades i Värmlands Folkblad den 29 mars

Flygskatten kommer att påverka näringslivet och möjligheten att bedriva verksamhet, utvecklas och anställa personal utanför storstadsregionerna. Allra värst kommer inrikesflyget att drabbas. Företag i turist- och upplevelsenäringen riskerar att få lägga ner och människor flyttar inte till landsbygden utan väljer att bo kvar i storstadsregionerna. Det blir dyrare att åka hem och tillbaka inom en rimlig tidsperiod. Ibland blir det kanske omöjligt. Skatten riskerar att dra isär Sverige.

Stödet för skatten uppges vara stort. Dagens Nyheter rapporterar att en majoritet av svenskarna är för en ”klimatskatt på flyget”. Men det är en felaktig fråga som man ställt. Flygskatten är nämligen ingen klimatskatt.

Effekten på utsläppen är som bäst marginell. Regeringens utredare räknar med att den i bästa fall minskar Sveriges koldioxidutsläpp med 0,2 procent. Det motsvarar att varje svensk minskar sitt bilåkande med en timme om året. Detta till en kostnad av 6 miljarder i förlorad BNP och så mycket som 7 000 färre arbetstillfällen.

Nederländerna har testat en flygskatt, och avskaffat den efter ett stort tapp i BNP. Irland och Danmark har också försökt och genast backat. Norge införde en flygskatt förra sommaren, och har sett flera flygrutter läggas ned och en flygplats stänga.

Det finns bättre sätt att minska flygets klimatpåverkan, utan att offra tanken på att hela Sverige ska leva. Innovation gör flyget ständigt bättre. Nya material, ny design, nya motorer och nya bränslen gör moderna flygplan bränslesnålare än någonsin.

Den kanske allra mest lovande tekniska utvecklingen just nu är biobränsle. Att flyga på biobränsle minskar koldioxidutsläppen med 80 procent jämfört med fossilt bränsle.

Problemet är att det inte tillverkas tillräckligt mycket biobränsle. Flygbolagen köper redan allt som finns på marknaden. Om flygskatten hade handlat om klimatet hade skatteintäkterna, cirka 1,7 miljarder kronor om året, kunnat placeras i en fond för att påskynda utvecklingen av storskalig biobränsleproduktion. Det hade gjort skillnad på riktigt – utan att stänga av förbindelserna till stora delar av landet och till omvärlden.

I stället får vi en skatt som gör Sverige sämre utan att göra miljön bättre.

Mattias Dahl, vd Transportföretagen
Niklas Nordström, ordförande Svenskt Flyg