Här är punkterna ur höstbudgeten som berör transportsektorn


Den 20 september lämnade regeringen in sin höstbudget till riksdagen och just nu pågår riksdagsbehandlingen. Generellt är budgeten i stort sett fri från överraskningar och en besvikelse utifrån ett infrastrukturperspektiv. Regeringen har en vilja att anslåökade medel för underhåll av vår infrastruktur i framtiden, men att den här typen av satsningar först kommer att ske efter valet 2018. Vi vill belysa fem punkter från höstbudgeten som berör transportsektorn:

1. Vi saknar en långsiktig infrastruktursatsning Om vi ska få den infrastruktur som krävs för att öka vår konkurrenskraft och därmed vårt välstånd hade regeringen behövt lansera en uthållig, långsiktig och genomtänkt infrastruktursatsning på både investeringar och underhåll. Precis som med alla skulder ökar infrastrukturskulden för varje år som den politiska makten inte börjar betala av den.

2. Ambition att införa kilometerskatt När det gäller kilometer- och flygskatten så står det i budgeten att ”Regeringens ambition är att skatterna ska införas”. Det innebär att vårt arbete mot dessa konkurrenskraftsförsämrande skatter kommer att behöva intensifieras. Vi på Transportföretagen menar att skatten kommer försämra så väl den svenska konkurrenskraften, som åkeriernas konkurrenskraft. På sikt kommer skatterna att försvåra möjligheterna att bo och bedriva verksamhet i hela Sverige. Hur regeringens förslag om kilometerskatten går ihop med ambitionen om att det ska finnas ”goda förutsättningar att bo och verka på landsbygden” är oklart.

Läs Transportföretagens debattartikel ” Ny skatt fel väg till gröna transporter”, som publicerades den 16 september år 2016 i Svenska Dagbladet.

3. Polisens kris slår hårt mot trafiksäkerheten Budgeten för polisen kommer öka med cirka 2 procent mellan 2017 och 2018. Med hänsyn till inflationen innebär det egentligen ingen real ökning av budgetanslaget. Det är under all kritik, då regeringen kräver att polisen bör omprioritera sin verksamhet för att lägga pengar på cabotage och flygande inspektioner. Det drabbar övrig verksamhet, som till exempel kör- och vilotider, rattfyllerikontroller etc. De flesta myndigheter som ansvar för statens kärnverksamhet får minskat realanslag till förmån för andra populära områden som miljö och klimat. I praktiken innebär det ökade skatter och avgifter – allt som egentligen minskar produktion och tillväxt i ekonomin. Vi menar att staten borde prioritera sina grundläggande kärnverksamheter så som rättsväsendet och fler trafikpoliser.

Läs Transportföretagens debattartikel ”Polisens kris slår mot trafiksäkerheten” som publicerades den 27 september år 2016 i Svenska Dagbladet.

4. Positiva satsningar för utbildnings- och arbetsmarknaden När det gäller utbildnings- och arbetsmarknaden återfinns ett antal satsningar i budgeten som vi ser positivt på. Vi följer med stort intresse branschskolor (avsedda att utgöra nationella kompetensnav och utbilda för så kallade smala yrken). Vår förhoppning är att branschskolor ska kunna startas och kopplas till yrken som det råder stor efterfrågan av. Stöd till regional samordning för samverkan mellan utbildningssystemet och branschen har en central betydelse för utbildningskvaliteten. Därför ser vi positivt på att regeringen vill stimulera den här typen av samverkan.

5. Sjöfartsmiljarden upphör På sjöfartsområdet upphör den så kallade Sjöfartsmiljarden den sista december. Konsekvensen av det uteblivna stödet för isbrytningen blir ökade farledsavgifter med cirka 15 procent. Det innebär en klar försämring av sjöfartens konkurrenskraft. Dock skriver regeringen i budgeten att Sjöfartsverkets överskott för 2015 och 2016 sätts av i en resultatutjämningsfond. Överskottet kan sedan användas för att balansera resultaten mellan ekonomiskt bättre och sämre år. En relativt tvetydlig kommentar som vi väljer att tolka som att regeringen kan tänka sig att frysa nuvarande avgiftsnivå ytterligare ett tag.