Svenska drivmedelsskatter – en ödesfråga för landsbygden


De svenska drivmedelsskatterna är i dag bland de högsta i världen. Vi är många som är oroade över det faktum att regeringen vid årsskiftet höjde bensinskatten med 24 öre per liter och dieselskatten med 21 öre per liter. På det pågår en utredning om en kilometerskatt.

I ett av Europas glesaste befolkade länder, med ett transportberoende näringsliv, kan följderna av regeringens skattelagstiftning bli mycket negativa.

– Sverige har redan höga transportkostnader. Hela 66 procent av bensinpriset består idag av skatter. Istället för underlag, konsekvensanalyser, debatter och riksdagsbeslut, göms höjningarna i ett automatiskt indexsystem. Ett indexsystem som snart kommer leda till att vi har de högsta drivmedelsskatterna i världen, säger Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen.

Motståndet bland väljarna mot regeringens skattepolitik är stor. Enligt en SIFO-undersökning, gjord i september år 2015, är hela 78 procent av väljarna negativa till indexsystemet. Vad gäller synen på höjda drivmedelsskatter stödjer endast 11 procent regeringens höjningar – 48 procent anser att skatterna redan är för höga och 28 procent att det är lagom som det är. Dessutom pågår en utredning om kilometerskatt fortsätter Ulf Perbo.

– Ett införande av kilometerskatten på lastbilstransporter ovanpå de redan höjda dieselskatterna blir ett hårt slag för näringslivet i Sverige och kommer dessutom få en oproportionerlig slagsida mot landsbygden. Det kommer försvåra möjligheterna att bo och verka i hela landet. Klimatpolitiken bör istället baseras på IPCC:s vetenskapliga underlag, Parismötets överenskommelser och utformas i harmoni med EU. Åtgärder som energieffektivisering, elektrifiering och biodrivmedel är centrala, säger Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen.

Näringslivet drabbas hårt
Med en kilometerskatt försämras möjligheterna att driva företag utanför storstäder radikalt.

– Om vi har Europas högsta kostnader för att köra varor till och från fabrik och kunder, får vi automatiskt en stor konkurrensnackdel på den europeiska marknaden i jämförelse med andra länder. Svenska näringsidkare har också oftast lättare att driva företag som ligger i tätorter och större städer i jämförelse med företagare på landsbygden, säger Ulf Perbo och tillägger;

– Regeringen för devisen ”Hela Sverige ska leva”, där syftet är att ”ge allmännytta genom att verka för goda villkor i hela landet, en god landsbygdsutveckling och en god balans mellan stad och land”. Men regeringens skattepolitik går ju stick i stäv med en blomstrande landsbygd och ökar enbart klyftorna mellan stad och land, säger Ulf Perbo.

För skogsindustrin exempelvis finns inga alternativa transportmedel och möjligheten att styra över gods till tåg för att sänka kostnaderna är obefintlig.

– Godset måste helt enkelt fraktas med lastbil. Är skatterna för höga kommer det inte längre att vara lönsamt att avverka skog vilket påverkar en mängd olika aktörer, exempelvis pappersbruk. Det är orealistiskt att tro att skattehöjningar ska få oss att välja andra transportslag – det finns ingen potential för det i dagsläget, säger Ulf Perbo.

Höga drivmedelsskatter motverkar en levande landsbygd
Kilometerskatten kommer även få stor påverkan för boende utanför storstäderna. En höjd diesel och bensinskatt ger en stor kostnadsnackdel – i allt från att åka och handla, skjutsa barn, och åka till och från jobbet. Det blir dyrare för alla som är boende på landsbygderna, och motverkar mångas möjlighet att bo utanför storstäder i Sverige.

– Enligt regeringen ska skattepengarna användas till satsningar på exempelvis bättre kollektivtrafik. Men då återstår frågan hur dessa satsningar kommer att gynna landsbygderna. Effekten blir ju att regeringen tar från landsbygderna och ger till storstäderna, säger Ulf Perbo.

I Parlamentariska Landsortskommitténs slutbetänkande ”För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd” som nyligen publicerats,
slår kommittén fast att det i dag saknas en sammanhållen politik för landsbygderna, som på ett tydligt sätt tar avstamp i de utmaningar och möjligheter som samhället står inför.

– Faktum kvarstår att hälften av landets exporter skapas i landsbygderna. Därför måste staten ta ansvar för att säkerställa att näringslivet i landsbygderna har goda villkor. Detta bör underlättas istället för att straffas ut. Lösningen är fortsatt energieffektivisering, ökad användning av biodrivmedel och elektrifiering, avslutar Ulf Perbo.