Tre transportbranscher: det här betyder EU


Söndagen den 26:e maj är det dags för Europaparlamentsval. Hör tre branschchefer berätta om hur EU påverkat transportmarknaden och vilka utmaningar som finns.

Bussen har hög status i Europa

I Europa finns en stor bussmarknad, inom såväl offentligt upphandlad busstrafik som turist- och beställningstrafik. Många av de ledande fordonstillverkarna inom bussindustrin har huvudkontor samt forskning- och utvecklingsavdelningar i något av EU:s medlemsländer. Det innebär också att EU har haft stor inverkan på standardisering av fordonen, alltså hur busar får utformas rent tekniskt, säger Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag, ett förbund inom Transportföretagen och Svenskt Näringsliv.

Hon berättar att bussen har hög status i EU och att många projekt som syftar till ökad hållbarhet tar sin utgångspunkt just i att bussens roll kommer att öka i framtiden. Samtidigt som bussarna har möjligheten att knyta ihop framtidens resor både inrikes och mellan EU:s länder finns det samtidigt en del kvar att göra, menar Anna Grönlund, som bland annat önskar att EU öppnar upp för mer och förenklat turistbussresande:

– Exempelvis har vi idag, trots beslut om EU:s inre marknad, fortfarande lokala och regionala regelverk som bussföretagen måste anpassa sina turistresor efter. Det kan gälla lokala trafikföreskrifter och regler, lokala turistskatter och få möjligheter för utländska turistbussar att hitta bra parkerings- och uppställningsplatser för sina fordon på attraktiva turistmål runt om i Europa. Dessutom diskuterar flera städer inom EU att förbjuda dieselbussar – men då är det motortekniken man utgår ifrån, trots att en dieselbuss idag exempelvis kan köras på helt fossilfri syntetisk diesel! Vi vill att man ska titta på utsläpp och effekt, inte teknik. Tekniken kan ju användas för både fossila och fossilfria drivmedel.

”Busstrafiken påverkas av lastbilstrafiken, vi lyder ofta under samma regelverk trots skilda villkor i själva verksamheten.”

Redan i dag drivs över 80 procent Sveriges bussar på förnybara drivmedel och här har Sverige möjligheten att ta täten i en hållbar framställning av dessa drivmedel:

– Det finns en tydlig attitydskillnad mellan Norra Europa och resten av Europa. Sverige är ett stort land, vi har gott om skog och stora landarealer. Vi ser att vi skulle kunna använda våra råvaror i Sverige för att tillverka hållbara drivmedel både för egen användning och som vi kan exportera. Många länder i Europa är istället rädda för att använda skogen eller åkrarna för att framställa biodrivmedel eftersom de själva har så lite av de resurserna.

Anna Grönlund saknar också ett separat regelverk för bussverksamhet i Europa:

– Busstrafiken påverkas av lastbilstrafiken, vi lyder ofta under samma regelverk trots skilda villkor i själva verksamheten. Kör du en grupp turister vill dessa göra stopp och få möjlighet att besöka turistmål, caféer och restauranger. De kraven finns ju inte om du kör varor. Därför behöver till exempel regelverken för kör- och vilotider vara olika för buss och lastbil. Det vore bättre för båda näringarna om det fanns regelverk som anpassas efter de problem och möjligheter som finns i respektive bransch.

Hamnarna en viktig del av Europas framtid

För Sveriges hamnar innebär EU att de är del av det vidsträckta transportnätverk som är tänkt att stötta Europas tillväxt och framtid:

– De större hamnarna ligger inom det så kallade TEN-T, alltså det transeuropeiska transportnätverket. Vi är en del av den europeiska transportinfrastrukturen och en stor del av Sveriges utrikeshandel sker med övriga Europa. Sjöfarten var det första och länge enda sättet att färdas snabbt över långa avstånd, det är därför logiskt att man har de gränsöverskridande perspektiven med sig i arbetet. EU-nivån är en naturlig nivå att hantera branschens frågor på, säger Christine Hanefalk, Transportföretagen, branschchef Sveriges Hamnar.

EU har också inneburit att Sverige har fått sin första ”hamnlag” i form av den så kallade hamntjänsteförordningen:

– Den trädde i kraft den 24 mars och är tänkt att förbättra konkurrensläget mellan hamnarna i Europa, öka transparensen och underlätta tillträdet till hamnmarkanden. Norge, Danmark och Finland har sedan tidigare haft regelrätta hamnlagar, men för oss i Sverige är det en nyhet med den här typen av hamnspecifik lagstiftning och det kommer från EU-nivå.

Eftersom hamnar långt ifrån varandra sällan står i direkt konkurrens finns också ett bra utbyte av tankar och idéer inom EU, menar Christine Hanefalk:

– Hamnmarkanden är speciell så till vida att det av geografiska skäl inte råder någon direktkonkurrens mellan en hamn i Göteborg och en hamn i Barcelona. Det gör också att det finns ett bra utbyte av tankar och synsätt mellan hamnarna och en öppenhet. Sedan kan det givetvis finnas en spännvidd kring hur man ser på hamnarna kring Medelhavet och norra Europa, som har skilda förutsättningar.

För hamnarna, och för sjöfarten generellt, handlar utmaningen under kommande år om att möta en stigande världshandel:

– Vi måste kunna matcha den snabba omställning som sker på land, att frakta till havs är fortfarande ett miljövänligt sätt att transportera varor, men att bli ännu bättre är en utmaning för hela branschen. Vi tror också att digitalisering och automatisering kommer att påverka i positiv riktning. Förhoppningsvis kan det rentav göra det enklare att boka sjötransporter.

Hon fortsätter:

– Sjöfarten är den naturliga hemvisten för vissa typer av gods, det är bara sjöfarten som kan ta stora godsmängder över kontinenter och långa sträckor. Här spelar hamnarna en viktig roll i ekosystemet. Precis som fartygen måste även vi vara med och möta högre och högre miljökrav. Det gäller allt från hanteringen av alternativa och bättre bränslen till att på ett bra sätt hantera fartygens avfall. Det är ett ansvar som hamnbranschen också är villig att ta men som ställer krav på bra och rättvisa regelverk

I det korta perspektivet är en utmaning Englands utträde ur EU:

– Brexit kan komma att leda till skiften i vissa flöden men framförallt innebär det att Storbritannien blir tredje land med de komplikationer det medför, bland annat när det gäller förtullning av varor. Det är inget som inte hamnarna klarar av men det blir en förändring och transportkorridorerna måste delvis ritas om.

EU har släppt flyget fritt

Flyget har en viktig internationell roll att fylla genom att det för människor som åtskiljs av stora avstånd närmare varandra. EU har också inneburit att marknaden har öppnats upp:

– EU har gett svenska flygbolag tillgång till hela den inre marknaden vilket betyder att våra bolag kan flyga obehindrat överallt inom Europa. Dessutom öppnar EU upp för de länder och regioner som EU har flygavtal med så att vi kan trafikera även dessa länder, säger Fredrik Kämpfe, Transportföretagen, branschchef flyg.

Han fortsätter:

– EU har i snart 30 år släppt flyget fritt, från att ha varit starkt reglerat, likt det fortfarande är i stora delar av världen. EU har med liberaliseringen demokratiserat flyget så att i stort sett vem som helt har möjlighet att flyga i dag.

Samtidigt som EU har inneburit stora möjligheter för det svenska flyget, finns också utmaningar:

– När flyget på den inre marknaden ökar måste man också ta hand om de negativa konsekvenserna för exempelvis klimat och buller. Här har EU mycket större möjlighet än ett enskilt land att hantera problemen. EU har dessutom blivit en mycket stark internationell aktör som kan diskutera olika flygfrågor, till exempel klimatfrågan, på ett seriöst och trovärdigt sätt.

EU innebär också att vi kan påverka hur flygindustrin globalt utvecklas, menar Fredrik Kämpfe:

– Den största tillväxten för flyget kommer att ske i Asien, i länder som Indien. För att hantera det är EU en jätteviktig spelare. Vi har en marknad som alla flygbolag vill åt, vi har Rom, Florens och Paris. Därför måste man bry sig om EU och de krav vi ställer. Vi kan utnyttja den hävstången för att föra fram europeiska synpunkter även internationellt.

Fredrik Kämpfes förhoppning är att EU kan användas som en plattform för att sälja in framtidens hållbara flyg runtom i världen:

– Drömmen är att vi kan exportera det svenska tänket runt det nya flyget med elektrifiering och biobränslen och sälja in det globalt. I Sverige gäller det att vi är tidigt ute och kan visa att det fungerar. Norden kan bli det framgångsområde som världen ser upp till. Här kan EU erbjuda våra svenska bolag en plattform för att sprida vår vision.