Trygghet riskerar att bli en klassfråga


Idag skriver vi debatt i Nerikes Allehanda om hur trygghet riskerar att bli en klassfråga. Vi föreslår bland annat skatteavdrag och samarbetsmodeller mellan polis och säkerhetsföretag för att stärka tryggheten i kommunerna.

Artikeln publicerades i Nerikes Allehanda den 12 oktober

Trygghet riskerar att bli en klassfråga då alla inte har råd med säkerhet. Därför krävs ett reformpaket med en statlig trygghetsmiljard för kommunala trygghetsinvesteringar samt RUT- och ROT-avdrag för köp av trygghet.

Säkerhetsföretagens nya branschanalys visar att den totala polis- och väktartätheten i Sverige är på en jämförbar nivå med EU-snittet för polistäthet. Med 24 300 anställda, varav drygt 16 600 väktare och ordningsvakter, är säkerhetsföretagen i jämförbar storlek med Försvarsmakten och antalet poliser i Sverige.

Totalt omsatte säkerhetsföretag 35 miljarder kronor 2016, en ökning med 30 procent. Tillväxten beror på att smartare teknik ökar efterfrågan på larm. Brott som stölder, snatteri och ordningsstörningar ökar, vilket leder till att behovet av trygghetsinvesteringar ökar både inom handeln och hos kommunerna.

Svenska säkerhetsföretag har ett bredare uppdrag än säkerhetsföretagen i våra grannländer. I Sverige bevakar till exempel säkerhetsföretagen även platser som kollektivtrafik och skyddsobjekt.

Det är staten som ytterst ansvarar för tryggheten men även kommunerna har en viktig roll i trygghetsarbetet. Allt fler kommuner upphandlar bevakningstjänster. Ett exempel är Uppsala kommun där ordningsvakter har i uppdrag att upprätthålla allmän ordning i stadskärnan.

Utvecklingen med fler kommunala trygghetsinvesteringar väcker dock frågor om likvärdighet över landet. Kommuner med svag ekonomi kan ha svårt att finansiera bevakningstjänster, trots att behoven kan vara som störst i dessa kommuner.

På samma sätt drabbas boende i områden med hög brottslighet och låg genomsnittsinkomst, då de har svårt att ha råd med lås och larm. Att införa avdragsmöjligheter för trygghetsköp skulle inte bara öka tryggheten utan även stärka möjligheten att göra bostadskarriär i utsatta områden. Vi föreslår därför att det införs en statlig trygghetsmiljard för fler upphandlade ordningsvakter, väktare och trygghetskameror i larmcentraltjänst i kommuner och landsting.

Regelkrånglet måste dessutom minska. Ett exempel är att reglerna som begränsar ordningsvakter att enbart ingripa inom ett förordnandeområde bör ses över. Ordningsvakter bör förordnas i alla stadskärnor. Dessutom borde huvudregeln vara att all kameraanvändning som Polisen ansöker om beviljas.

Det är även viktigt att stärka samarbetet med Polisen. Vi vill införa den så kallade Oslo-modellen. Den innebär att Oslos polischef sammankallar till regelbundna möten med säkerhetsföretagens chefer och tillsammans har Polisen i Oslo och säkerhetsföretagen ett operativt samarbete. Ett sådant systematiskt arbetssätt bör införas med Polisen i hela Sverige.

Brottsutvecklingen är oroande och ska tas på allvar. Därför föreslår vi slutligen ett trygghetsavdrag genom att vidga RUT- och ROT-avdrag till trygghetsinvesteringar. För att trygghetsfrågan inte ska bli en klassfråga krävs reformer så att alla kan har råd till säkerhet.

Mattias Dahl, vd Transportföretagen
Li Jansson, branschchef och vice vd, Säkerhetsföretagen