Välkomnad analys om transporternas betydelse


Transportföretagen välkomnar Trafikanalys rapport om målstyrning av transportpolitiken. Vi uppskattar att rapporten tydliggör transporternas betydelse för tillväxt, välfärd och jobb – något som internationellt samt inom forskningen görs idag men tyvärr inte i den svenska debatten.

Med tanke på den stora vikt som regeringen fäster vid målstyrning inom transportsektorn – senast manifesterat genom det nya, helt unika särskilda sektorsmålet för transporternas klimatpåverkan 2030 i klimatlagen – känns det oerhört viktigt att en öppen dialog förs om mål och preciseringar i transportpolitiken och att den även inkluderar brukarnas organisationer.

Transportföretagen anser att det måste finnas en balans mellan riksdagens funktions- respektive hänsynsmål i politiken. Regeringens initiativ på transportområdet under senare år har inte alltid enligt vår mening präglats av en sådan balans, utan aktuella politiska prioriteringar har snarare lett till tveksamhet om vissa delmål i transportpolitiken numera måste anses överordnade andra, en linje som de facto även hävdats av vissa myndigheter. Vi välkomnar mot denna bakgrund Trafikanalys rapport som innebär en mer balanserad analys av de transportpolitiska målen och behovet av preciseringar av dessa.

Vi delar även till fullo förslaget att fler målkonflikter i transportpolitiken bör avgöras på politisk nivå i regeringskansliet och inte gömmas i uppdrag till myndigheterna.

Transportföretagen stöder förslaget om transportpolitiska prioriteringar och noterar särskilt att funktionsmålet om att transportsystemet skall ”ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet” lyfts upp och blir en av tre föreslagna prioriteringar med formuleringen ”Tillgänglighet för ökad tillväxt, sysselsättning och bostadsförsörjning”. Övriga föreslagna prioriteringar är ”Ett klimatneutralt transportsystem” respektive ”Ett hälsofrämjande och säkert transportsystem”. Dessa tre prioriteringar fångar enligt vår mening de centrala områdena som transportpolitiken idag har att hantera: transporternas viktiga roll som förutsättningsskapare för tillväxt, välfärd och jobb respektive behovet att nedbringa de negativa miljö- och trafiksäkerhetskonsekvenserna av trafiken.

Den internationella aspekten hade enligt Transportföretagen kunnat lyftas fram ytterligare. Konkurrenskraft hos företagen är t.ex. en central förutsättning för tillväxt i ekonomin, och denna aspekt måste därför lyftas fram för att balansen gentemot hänsynsmålens åtgärder för minskade utsläpp och trafikskador skall kunna upprätthållas. Det gäller även avsnittet om klimatprioriteringen, där tillgången till biobränsle på en internationell marknad enligt Transportföretagen kan bli ett betydligt större problem för måluppfyllelsen än vad som framgår i rapporten.

I rapporten upprepas även att ”samhällsplanering för minskade transportbehov och minskad trafik” är ett ”viktigt insatsområde” inom särskilt klimatprioriteringen. Transportföretagen ifrågasätter starkt denna slutsats. Givetvis kan ändrade val eller förbättrad samverkan och optimering leda till minskat trafikarbete på ett lokalt plan eller för enskilda medborgare eller företag. Att transportbehoven skulle kunna minskas totalt sett ser vi dock som orealistiskt, om inte detta skall ske till priset av försämrad mobilitet och tillgänglighet i samhället.

Transportföretagen anser att de förslagna 15 indikatorerna i stort är mycket bra beskrivna och relevanta. Vi uppskattar särskilt att indikatorn för ”transportsystemets standard och tillförlitlighet” avses ”koncentreras till mått som mäter utvecklingen av transportsystemets tillförlitlighet för person- och godstransporter i form av störningar i transportsystemet”. Erfarenheten av de stora effekter enskilda sådana störningar fått för näringslivet under senare år är motiv nog för en sådan indikator.

Beträffande den föreslagna indikatorn ”Tillgänglighet utan transporter” delar Transportföretagen slutsatsen att den digitala utvecklingen kommer att påverka transportsektorn mycket de kommande decennierna och att det finns all anledning att följa denna utveckling genom en indikator. Vi ifrågasätter dock rubriken, som är alltför inskränkt. Digitalisering kan förvisso påverka vissa transportbehov. Det handlar dock primärt om effektivisering av person- och godsflöden. Transportföretagen föreslår att denna indikator byter namn till ”Transporter och den digitala utvecklingen” och mäter påverkan på såväl funktions- som hänsynsmålet genom ny digital teknik.

Motiven för den föreslagna indikatorn för ”Energieffektivitet” förefaller likaså väl begränsade enligt vår mening. Indikatorn bör enligt Transportföretagen motiveras som en central del i omställningsarbetet vid sidan av bränslebyte och långsiktiga samhällsinvesteringar.

Vad gäller förslaget om en fördjupad uppföljning vart fjärde år vill Transportföretagen påminna om att den uppföljning och prioritering som Trafikanalys föreslår i rapporten även leverera underlag till den regelbundna uppföljning av transportmålet som aviseras genom klimatlagen.

Transportföretagen har inga stora invändningar mot den förändrade styrningsmodell som skisseras i rapporten, men ser med viss oro på att den nya modellen skall ”stimulera till innovationer hos myndigheterna så att verksamheten leder till måluppfyllelse”. Förhoppningsvis innebär det måluppfyllelse för alla delar av de transportpolitiska målen, och inte enbart att uppfinna nya ”styrmedel” och ”piskor” gentemot transportbrukarna i avsikt att suboptimera vissa del- och etappmål, enligt den ”backcasting-modell” som bl.a. förordats av myndigheterna i klimatarbetet.