Brottsligheten blir som en skatt på företagande


Brott är konkreta, mätbara säkerhetsproblem som orsakar stora samhällsekonomiska förluster. Varje år kostar brotten svenska företag över 50 miljarder kronor – pengar som hade kunnat investeras i tillväxtfrämjande verksamhet, skriver Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson.

debattartikeln publicerades i Dagens industri den 23 september

Kostnader för att hantera brott stiger kraftigt i Sverige. I en värld med ändliga resurser tvingas politiken till svåra frågor. Hur länge går det att acceptera att kostnaderna för de som utsätts för våldsbrott uppgår närmare 10 miljarder kronor per år? Vilka utgifter ska prioriteras om för att täcka den årliga notan för personrånen på 1,2 miljarder kronor? Vems välfärd ska stå tillbaka när varje skjutning kostar 75 miljoner kronor?

Även företag tvingas hantera växande kostnader för brott. De 8 miljarder kronor som handeln förlorar varje år på stölder och snatterier är inte bara en förlust utan också en utebliven investering. Företagens totala kostnader för brott, 55 miljarder kronor årligen, hade i stället kunnat investeras i forskning och utveckling.

Med facit i hand skulle regeringen behövt agera för länge sedan. Världsbanken visade redan 2014 att svenska företagare identifierade kriminalitet som den femte viktigaste företagarfrågan. På sjätte plats kom konkurrens från informella verksamheter.

Bägge dessa faktorer var viktigare för företagen än skatter, som kom först på åttonde plats. I ett land med ett av världens högsta skattetryck är det en kraftfull indikator på hur allvarligt läget är.

Bakom statistiken finns it-företag som fick anlita väktare för att följa personal till tunnelbanan efter att medarbetare rånats och misshandlats. Ett utbildningsföretag fick stänga en skola efter misslyckat försök att stänga av en gängkriminell elev. En ledande fabrik har utnyttjats av anställda för förvaring, försäljning och användning av narkotika.

Att statens kärninstitutioner fungerar är avgörande för näringslivet och marknadsekonomin. Om de grundläggande förutsättningarna försämras drabbas företag och tillväxt. Kriminalitet kan då ses som en skatt på näringslivet vars yttersta pris betalas av medborgarna.

En studie har till exempel visat att maffian i Italien ledde till ett så underutvecklat näringsliv att den genomsnittliga invånarens BNP per capita minskade med 16 procent.

Att hantera kostnader för brott är därför viktigt. En global studie över 140 länder visar att sammansättningen mellan polis och privata säkerhetsföretag inte påverkar de totala kostnaderna för brott. I stället är det rättskedjans effektivitet som avgör hur mycket samhället betalar för brotten.

Polisen måste tillföras resurser. Med stora rekryteringssvårigheter är det dock tveksamt om antalet utlovade poliser uppfylls inom utlovad tidsram. Väktare och ordningsvakter kan komplettera men aldrig ersätta polisen. Ett sätt att frigöra polisresurser till att fokusera på grov kriminalitet är att låta ordningsvakter transportera redan omhändertagna och gripna personer.

Rättskedjans effektivitet handlar därför inte bara om mer resurser. Studier visar att bättre samverkan och metoder gör skillnad. Säkerhetsföretagen och Stockholmspolisen har tillsatt tre pilotområden för att stärka samverkan i vardag och vid särskilda händelser. Därutöver behövs en struktur för samverkan i hela landet.

Evidens visar att brotten i Stockholms tunnelbana sjönk med 25 procent och rånen med 60 procent med hjälp av kameror och ordningsvakter. Med samma bevakning i hela landet skulle kostnaderna för personrån minska med 700 miljoner kronor årligen.

Lärdomar kan även hämtas från New Yorks nolltolerans mot brott. Polisen fokuserade på grov kriminalitet men lika viktigt var krafttag mot mindre brott och att företag och fastighetsägare förbättrade otrygga platser.

På samma sätt är det möjligt att stärka svensk förmåga att bygga ett tryggt samhälle. Förutsättningen är dock att partipolitiken sätts åt sidan och att hela rättskedjan tillförs rätt ekonomiska och juridiska förutsättningar. Något annat har vi inte råd med.

Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen