Debatt: Ja till avdrag som ökar tryggheten i hemmet


Med ökade bostadsinbrott ökar också behoven av förstärkt inbrottsskydd. Fler poliser är viktigt, men det löser inte allt. Därför är det välkommet och behövligt att det införs ekonomiska styrmedel som skapar incitament för trygghetstjänster i hemmet.

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 18 januari

Det politiska stödet för att införa ekonomiska styrmedel som skapar incitament för trygghetstjänster i hemmet har vuxit snabbt. Överenskommelsen mellan S, Mp, C och L innehåller införandet av ett avdrag för trygghetstjänster. En utredning föreslås tillsättas under 2019 för att sedan införa avdragsmöjligheten i budgetpropositionen för 2021. Även underlaget för ett eventuellt Allianssamarbetet innehåller liknande skrivningar kring ett avdrag.

För oss är detta naturligt och välkommet. Tyvärr har otryggheten ökat i samhället, inte minst när det gäller att utsättas för inbrott, stöld eller rån i hemmet. Just otrygghet kopplat till sin person och sitt hem som vanliga medborgare i allt större utsträckning känner, är mycket allvarlig. Verkligheten är tyvärr att brottsligheten har ökat. För tio år sedan anmäldes 17 000 bostadsinbrott per år, förra året var det 22 500 enligt BRÅ. En ny utveckling är också att flerfamiljshus är särskilt utsatta, där ökar både antalet inbrott i absoluta tal och i relation till befolkningen. Även Nationella Trygghetsundersökningen visar att andelen som utsätts för inbrott ökar för tredje året i rad. Totalt uppgav 51 000 hushåll att de drabbats av brott vid senaste mättillfället. Samtidigt är polisens resurser begränsade och inbrotten hinns inte med. Att stärka bostädernas inbrottsskydd genom skattereduktioner eller liknande är ett sätt att säkerställa att fler får ett bättre grundskydd.

En viktig pusselbit är att införa ekonomiska styrmedel som skapar incitament för trygghetstjänster i hemmet.  Man kan dra paralleller till statens politik inom miljöområdet. Förutom att staten har en offensiv politik som syftar till att beivra miljöbrott arbetar den samtidigt med olika ekonomiska styrmedel. Vi menar att samma dubbla syn- och angreppssätt är önskvärt även inom trygghetsområdet. Det viktiga är att styrmedlen används så att tryggheten ökar för vanliga människor.

Redan en av rättsekonomins förste forskare, nobelpristagaren Gary Becker, påpekade att sannolikheten för att brott klaras upp ökar om trygghetsinvesteringarna ökar – såväl de privata som offentliga. Alla tjänar alltså på att privatpersoner får en bättre möjlighet att förstärka sin egen trygghet. Att politiken nu vill införa ekonomiska styrmedel som skapar incitament för trygghetstjänster i hemmet är i detta sammanhang bra eftersom det ger den vanliga människan en bättre möjlighet att ta del av säkerhetsföretagens brottsförebyggande arbete i hemmet.

Vad är då trygghetstjänster i hemmet? För oss handlar det bland annat om installation av hemlarm, larmcentralernas hantering av inkommande larm och utryckningarna av väktare. Det kan även handla om dörrar, kameror samt hur fastighetens skalskydd ser ut. Att installera ett bra hemlarm innebär också att brandskyddet stärks genom att brandlarmen är verifierade av en larmcentral. I korthet handlar det om en rad åtgärder som ökar tryggheten för var och en av oss i samhället.

Överenskommelsen mellan S, Mp, C och L innehåller förslag om att införa avdrag för trygghetstjänster. Vi ställer oss bakom förslaget eftersom vi är övertygade om att det kommer att bidra till ökad trygghet i samhället i allmänhet och för vanliga medborgare i synnerhet. Vi önskar vidare att staten utreder frågan om subventioner och skattereduktioner i en vid bemärkelse och även överväger andra avdrag, allt för att uppnå bästa tänkbara ekonomiska styrsystem för ökad trygghet.

Mattias Dahl, vd Transportföretagen
Li Jansson, branschchef och vice vd Säkerhetsföretagen