Fel att tvinga alla till högskolebehörighet


Gör det enkelt för yrkeseleverna i gymnasiet. Låt grundläggande högskolebehörighet finnas med i yrkesprogrammen men den ska kunna väljas bort för de elever som har andra intressen och mål med sin utbildning, skriver företrädare för yrkesföretagen.

 

Kompetensförsörjningen är en av våra företags allra största utmaningar. Företag i samtliga branscher upplever att det är svårt att hitta rätt person till rätt plats. I Svenskt Näringslivs stora rekryteringsenkät som presenterades för några veckor sedan sa 70 procent av företagen att det var svårt att rekrytera. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Det får såklart stora konsekvenser för företagen som tvingas tacka nej till order och uppdrag, dra ner på produktion och service och skjuta upp eller ställa in planerad expansion.

Både regeringen och Alliansen vill att yrkesprogrammen ska kunna leda till högskolebehörighet. Det är en bra utgångspunkt och det borde tala för att de kan komma överens i frågan. Eleverna då? Ungdomsbarometern frågade nyligen elever i årskurs nio hur de såg på frågan. Sju av tio elever ansåg att alla program borde innehålla de kurser som krävs för att kunna läsa på högskola.

 Det är olyckligt att frågan om den grundläggande behörigheten har fått ett sånt symboliskt värde. Framför allt eftersom både regeringen och Alliansen är överens om att de gymnasieelever som vill ha högskolebehörighet ska kunna skaffa sig det. Det är också viktigt att komma ihåg att statusen för ett yrkesprogram inte ligger i om det är högskoleförberedande eller inte. Statusen ligger i framtida jobbmöjligheter, i yrket och att utbildningen håller hög kvalitet. Men om fler väljer yrkesprogram om högskolebehörigheten finns där från början anser vi att det är onödigt att komplicera elevernas gymnasieval mer än nödvändigt.

För eleverna på yrkesprogrammen behöver bli fler. Statusen och attraktionskraften behöver öka. Runt hälften av företagen i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät svarar att de letar efter personer som har gymnasial yrkeskompetens. Men nästan var tredje av de företagen anser inte att utbildningarna fungerar tillräckligt bra. Framför allt är det kvaliteten på utbildningarnas praktiska moment och att de inte är tillräckligt relevanta som upplevs som problem. Vi behöver alltså både fler elever på yrkesprogrammen och högre kvalitet och relevans på utbildningarna. En utökning av programmen är en ambitionshöjning, och det är därför viktigt att Skolinspektionens kapacitet att granska kvaliteten i gymnasiets yrkeskurser ökar.

Vi är övertygade om, att med rätt stöd och förutsättningar, så kan samtliga elever i gymnasieskolan nå längre. Sammanhållna arbetsdagar och ett nära samarbete med branscherna gör att kvaliteten kan stärkas och då ser vi att de elever som vill klarar av att läsa 2800 poäng.

 Flera av branschernas egna koncept har visat att det är möjligt att kvalitetssäkra utbildningarna. Fler lärdomar bör dras av Teknikcollege, Motorbranschcollege, ETG-konceptet inom elbranschen, byggindustrins branschrekommenderade skolor, certifiering av gymnasiala handelsutbildningar och VVS-branschens koncept Förstklassig skola. Gemensamt för branschernas koncept är att de bygger på en struktur där skola och företag arbetar tillsammans för att ge eleverna rätt förutsättningar, och att eleverna ges tid att lära sig de praktiska och teoretiska momenten i utbildningarna.

Men tiden är trots allt begränsad och prioriteringar behöver göras. Därför anser vi inte att ett estetiskt ämne ska vara obligatoriskt på gymnasieskolan. Vi ser hellre att fokus läggs på yrkeskurser, gymnasiearbetet och för de elever som vill, högskolebehörighet.

Vi tror det är viktigt att göra det enkelt för eleverna, därför förespråkar vi ett upplägg där den grundläggande högskolebehörigheten finns med i programmen från början men att den ska gå att välja bort för de elever som har andra intressen och mål med sin gymnasieutbildning.

Jens Albrektsson
chef utbildning och kompetens, Installatörsföretagen

Joel Andersson
projektansvarig kompetensförsörjning och utbildningsfrågor, Livsmedelsföretagen

Fredrik Gunnarsson
ansvarig kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna

Greta Hjortzberg
ansvarig kompetensförsörjning, Ikem

Jonas Lindberg
utbildningsansvarig, Måleriföretagen

Caj Luoma
chef utbildning och arbetsmarknad, Transportföretagen

Torgny Martinsson
projektledare kompetensförsörjning, Teknikföretagen

Henrik Smedmark
ansvarig utbildning och kompetensförsörjning, Trä- och möbelföretagen och Grafiska företagen

Peter Thomelius
utbildnings- & hr-chef, Visita

Lars Tullstedt
ansvarig kompetensförsörjning, Sveriges Byggindustrier

Kristine Wiklund
expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet

Artikeln publicerades i SvD den 7 maj 2018