Om inte relevanta åtgärder sätts in kan cirka 40 000 jobb gå förlorade till år 2030


Det råder stor brist på chaufförer, mekaniker och annan personal inom transportbranschen. Om företagen inte kan anställa den personal som behövs påverkas hela samhället, skriver Caj Luoma, och Mattias Dahl, Transportföretagen.

Debattartikeln publicerades i Sydsvenskan den 23 januari

Det skånska näringslivet drabbas hårt om företagen inom transportbranschen inte lyckas anställa chaufförer, mekaniker och annan personal i takt med efterfrågan. Och runt om i landet kan tiotusentals jobb gå förlorade inom en dryg tioårsperiod.

Att såväl människor som varor kan transporteras från ett ställe till ett annat är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera, att vardagen ska gå ihop.

Idag har transportnäringen svårt att hitta personal. Om inte relevanta åtgärder sätts in kan cirka 40 000 jobb gå förlorade i Sverige till år 2030 enligt en rapport Transportföretagen har tagit fram med hjälp av HUI Research, Transportnäringen och jobben – en framtidsspaning.

Godsföretagen i Skåne behövde under en sexmånadersperiod i fjol cirka 650 lastbilsförare. Inom motorbranschen – det vill säga till fordonsverkstäderna – behöver företagen cirka 1 850 personer under de närmaste tre åren. Dessutom behövs cirka 100 bussförare under de närmaste två åren.

Varför behöver transportbranschen anställa så många? En hel del går i pension och allt färre unga har körkort. Men framförallt går färre elever på gymnasiernas fordons- och transportprogram. Till det kommer att behovet av transporter växer. Sveriges befolkning ökar och för att möta en ökad efterfrågan när det gäller transporter måste fler anställas.

Statistik från Skolverket visar visserligen att intresset för branschens gymnasiala utbildningar har ökat. Men det räcker inte. Uppgången måste fortsätta.

Det är nödvändigt att utbildningarnas kvalitet stärks så att fler vill söka till dem, och de kunskaper och färdigheter branschens företag letar efter måste matchas bättre.

Yrkeslärarna måste få mer relevant fortbildning och eleverna utrustning som motsvarar teknikutvecklingen, till exempel nyare maskiner och modernare fordon. För att det ska bli verklighet krävs att transportbranschen, skolan och beslutsfattare på såväl nationell nivå som regionalt i Skåne jobba ihop.

Regeringen kom i höstas med flera bra förslag, bland annat fler platser till fordonsprogrammen inom vuxenutbildningen. Men det behövs fler initiativ.

Regeringens förslag att det ska gå att få CSN-lån för körkortsutbildning är välkommet, men det bör utvidgas till att omfatta C- och D-körkort för tung lastbil och buss.

Gymnasieelever borde erbjudas körkortsutbildning inom skolans ram. Körkort är inte bara en inträdesbiljett till de yrken som finns inom transportbranschen utan också till arbetsmarknaden i stort.

Idag är dialogen mellan skola, transportföretag och politiker inte sällan beroende av eldsjälar på företagen eller lärare som drivs av ett eget engagemang. Men arbetet med att finna personal med rätt utbildning är beroende av en fungerande och långsiktig samverkan mellan skola och företag. För att åstadkomma det måste det finnas regionala stödstrukturer, där företag, skola och beslutsfattare samverkar på ett mer organiserat sätt. Det skulle definitivt bidra till att öka utbildningarnas kvalitet.

Om företagen inte lyckas anställa den personal som behövs drabbas hela näringslivet. Därför är ett långsiktigt arbeteoch löpande offentliga satsningar på transportbranschens utbildningar viktiga.

Utan transporter stannar samhället.

Mattias Dahl, vd Transportföretagen
Caj Luoma, chef för utbildning och kompetensförsörjning, Transportföretagen